Jobbigt

Vissa saker är jobbiga att höra fast att jag redan vet..........
Det var en person som hade pratat om Anton. Han tyckte de sjabblade bort hans liv på Kalmar sjukhus. De borde verkligen vetat vad de skulle gjort med hans benbrott. Men de gjorde precis det man inte får göra.
Ja det är inte så lätt att besöka det sjukhuset när jag inte lita på någon för visst ska de veta där han hamnade vad de skulle gjort.
Det är skrämmande och skrämande är det hur de hanterade samtalet med oss efteråt när jag läst Antons obduktion.
Bli mörkrädd att i nutid behandlar läkare oss människor på det sättet. Det är inte lätt att lära sig leva med det men vi har inget val. Jag är bara glad så länge vi slippa åka dit. Men tyvärr har vi varit där ett antal gånger och varje gång gör det så ont i min hela kropp.
Jag ska dit igen om två veckor och får verkligen skärpa till mig för att inte tänka för mycket.
 
 
En av min Änglamammavänner Angela skrev idag
 
Jag lever inte utan mitt döda barn...jag lever med mitt döda barn ♥  När ett barn föds så föds också kärleken till barnet...Men om barnet dör, så dör inte kärleken...den lever vidare i en evig saknad och längtan.. baksidan av sorgen är kärleken, en kärlek som är såå tung att bära för den blev kvar här hos mig
 
Det stämmer precis som hon skriver!
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0