änglamammankicki

14 April ♥

För 22 år sedan hade jag på natten blivit mamma för första gången till en underbar, fantastisk liten kille som fick namnet Anton ♥

Vilken lycka! Denna känsla kan jag inte beskriva i ord.

Tur jag inte visste vad som skulle hända i framtiden.

Grattis Anton ♥ var du nu är

* Idag är det femte födelsedagen som Anton inte är med här.
* Femte gången vi går till hans grav på Kyrkogården för att fira hans födelsedag.
* Femte gången vi inte kan köpa presenter till han.
* Femte gången vi inte få sjunga och gå in i hans rum och se hans glada förväntasfulla ögon om vad det finns i paketen
* Femte gången vi inte ha något kalas denna dag
* Femte födelsedagen vi mår så fruktansvärt dåligt att han inte är här.

18, 19, 20, 21 och nu 22 år dessa födelsedagar som vi har fått gå till Kyrkogården.

VARFÖR VARFÖR VARFÖR
min älskade lilla pojk kommer aldrig förstå.

Påskafton för 22 år sedan blev jag mamma till en underbar liten kille på 4100g.
Han fick namnet Anton. Jag minns denna underbara känsla när han läggs på mitt bröst.
Idag 22 år senare är han begravd på en kyrkogård sen 4.5 år.
Nästa lördag är hans födelsedag den femte som vi får gå till han på kyrkogården.
Finns inga ord som kan förklara hur mycket jag saknar och längtar efter honom och jag kan inte förstå att tiden bara kan gå.
Dessa 4.5 år vad är det som har hänt under dessa år det är bara en himla röra.
Jag har ingen tidsuppfattning och minnet det är rena kaoset.
 Jag vill ge er alla många kramar som kämpar varje dag med det jag gör ♥