änglamammankicki

Igår var det MORS DAG
Det ska vara en glad dag men jag känner inte denna glädje
Kan inte det för att mina tre barn är inte här hos mig
Ja Anton är ju här på ett annat sätt.

Jag fick en underbar canvastavla som Hanna gjort
På tavlan är mina tre barn
Jag blev så glad den är så fantastisk fin.
Alla tre ser så glada ut.
TACK undrbara ni

Trött och seg efter en dag med jobb. Slipat, målat, rensat land och planterat blommor.
Jag har verkligen inte samma ork som förr.
Men är glad för det jag orka göra.

Tack alla som varit och hälsat på oss denna helg.
 Tycker om när det bli spontant.

Tiden går så fort, hänger verkligen inte med.

Klämfredag och vi är alla lediga så skönt!

Vi håller på med något jag trodde att vi inte skulle orka eller klara men det går framåt men det vi bestämde från första början var att det får verkligen tar den tid det tar.

Vi byter kök!





I detta familjer trauma som vi hamnat i är jag jätte glad att vi klarat av att göra det.
Det har tagit tid men det är så många tankar och beslut som ska tas och det är just det som är svårt.

Det som nu ska göras är att sätta upp kakel, montera överskåpen till kylen och frysen.
Micron kommer nästa vecka. Sätta dit alla socklar och lister och passbitar.

När köket är färdigt är det tapetsering och målning av den fula furutrappan. Men det är ju det lätta för det svåra har vi redan gjort.

Detta hade varit Antons grej att få sätta upp och montera. Han gick ju Hantverksprogrammet.
Tro att han har hjälpt oss på sitt sätt annars hade vi inte klarat detta.

Hunden Lisa har också hjälp till på sitt sätt.
Haha rolig hund



Hon satt och tittade på mig hela tiden när jag monterade skåpen och rätt som det var satt hon på ett skåp.
När vi satt upp skåpen har hon stått bredvid och tittat och ibland har hon stått mellan oss.
Verkligen en hjälpsam hund ;)

Ha en trevlig helg :)

Kramar till er alla som har samma saknad och längtan som JAG

Många tankar och kramar till er som miste sina söner förra veckan här i vår lilla by.

Det som inte får hända händer igen
Det ofattbara att ens barn inte lever längre
Det gamla livet tar slut och det nya börjar
Ett liv som ingen förälder vill ha
Livstid av sorg, saknad, smärta, tomhet, tårar, längtan

Jag vet precis vad de ska gå igen nu i början
Dessa fruktansvärda beslut om sitt barn
Hitta en gravplats
Planera begravning
Dödsannons
Jag mår illa när jag skriver, det fruktansvärda hemska som jag inte i ord kan förklara hur det är.

Finns det något jag kan göra för dessa människor?
Jag har pratat med den ena familjen och jag bara ryser när jag tänker på att nu är dom i samma situation som vi i vår familj.
Jag säger samma som Wilma " Mamma nu är han i samma situation som jag så sjukt"
(Lillebror går i samma klass som Wilma)