Det närmar sig den 14 april och kroppen vill inte. Den känns som att den vitras sönder

 
Jag skall försöka förklara för er

Om din förälder ett syskon, eller en vän har dött

Många tårar har du gråtit

Men om ditt barn har tagits bort

Tårarna kommer att pågå, för evigt, och varje dag

Om du har en stund eller två skall jag försöka förklara för er

Varför vi aldrig kommer att bli densamma

Och trots allt är vi normala, inte galen

Att begrava din mamma eller din pappa

Är alltid så oerhört sorgligt

Men i ditt hjärta har du alltid vetat

Det här är vad du förväntades göra

Ett barn ska leva för att säga adjö till föräldrar,

när de dör Skulle barnet vara först med att gå en förälders blod, slutar sitt flöde

Deras hjärta krossas djupt inom dem de önskar att de också kunde ha dött

Ett trasigt hjärta går långsamt att repareras

När det splittrats, är det för alltid trasigt

Föräldrar lär sig att leva varje dag

Döljer sina verkliga känslor djup inom sig

Känner att människor inte förstår varför de behöver en hjälpande hand

Om du blir flådd levande Och denna smärta du överlever

ska Du veta att vi går varje dag Med vår hudlöshet, allt är borta

Omnämnandet av mitt barns namn kan få mina ögon att tåras,

gråten är nära ---------------------------------------------

Skrivet av en amerikansk mamma som förlorat barn. Men sant för oss alla.

 

DET BESKRIVER HUR DET ÄR

TACK AMERIKANSKA MAMMA

 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0