änglamammankicki

* Jag är inte vän med livet

* är med om det värsta som kan hända en förälder

* En Mamma som mist sitt barn. Sin älskade son Anton

* Som lever ett nytt liv sen den 15/9-2007, ett liv jag inte valt

* Har en saknad som man inte i ord kan beskriva

* en längtan som bara växer och växer

* en smärta som det inte finns något botemedel till
  
* som har en tomhet som aldrig kan fyllas

* mina tårar har tagit slut men gråter jag inombords

* som inte tycker om Julen eller andra storhelger eller födelsedagar

* som varje dag när jag vakna inser att det är verkligt

* att kämpa mig ur sängen varje dag

* att inte orkar så mycket

* att ta på sig masken varje dag för att gå ut och göra det jag ska tex jobba

* har tappat mitt minne och kämpa med att klara det dagliga livet/jobbet

* att ha dåligt samvete att jag inte är den mamma jag var förrut

* att jag inte klara av att lyssa på sånt jag tycker är ingenting

* har inte samma energi längre

* tål inte att bli behandlad illa nu säger jag ifrån

* finns ingen kraft till att hjälpa andra som jag hade förrut

* tycker inte om falska människor

* vet idag verkligen vilka som är mina vänner

"Så förunderligt orättvist kan livet vara och det finns inga ord som kan trösta ett trasigt mamma och pappahjärta. Det blir aldrig lagat. Det kanske läker lite fint i kanterna men längst därinne pulserar alltid ett öppet, ilsket sår."
Dessa ord hittade jag på nätet