26 månader sen



TÄNK OM JAG KUNDE GÅ UPP FÖR DENNA TRAPPA OCH HÄMTA DIG MIN ÄLSKADE SON.
IDAG ÄR DET 26 MÅNADER SEN DU LÄMNADE OSS HÄR PÅ JORDEN.
HUR KAN TIDEN GÅR.

SAKNAD OCH LÄNGTAN ÄR OUTHÄRDIG.


Det lilla ordet varför har blivit så stort,
så stort att det finns inga svar,
det ropar i hjärtat som alltid det gjort
hos den som finns sörjande kvar:
Säj, varför kan jag bara se
att mörkret ingen ljusglimt har
säj, varför får det svåra ske,
säj, när får alla varför svar....? 
          
Atle Burman



Kram Kicki


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0