Sorg


Sorg är att slitas i stycken.
Små bitar.
Varje bit har sin värk,
av längtan, av saknad.
Att inte förstå varför.
Man ropar rakt ut.
Mitt barn.
Vad jag älskar dig.
Vad jag saknar dig.
Jag får inte se dig, inte kan vi
prata och skratta tillsammans...

 
                                       Eva Brodd



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0