Kan inte tycka om när det är den trettonde, fjortonde och femtonde varje månad.
Det tar mig till september 2007.
Om en månad är det 4 år kan fortfarande inte förstå att det gått den tiden.

Så förunderligt

orättvist kan

livet vara och det

finns inga

ord som kan trösta

ett trasigt

mamma

och

pappahjärta.


Det blir aldrig lagat.


Det kanske läker


lite fint i

kanterna men

längst därinne

pulserar alltid

ett öppet,

ilsket sår.


Kommentarer
Postat av: Annika

Kram <3

2011-08-15 @ 17:50:59

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0