änglamammankicki

BAKGRUND

Sorg är en normal känslomässig reaktion på en förlust av något slag som i stort sett alla människor drabbas av någon gång i livet. Sorg kan bland annat uppkomma efter dödsfall, trauma, separation, förlust av arbete, sjukdom eller besvikelse när något som man förväntar sig ska hända inte blir av. Att vara drabbad av sorg är ingen sjukdom och tillståndet ska inte medikaliseras. En sorgereaktion kan dock innebära påtaglig funktionsnedsättning och orsaka sjukdomsliknande symtom som kan påverka både arbete och privatliv på ett dramatiskt sätt. 
Det är vanligt att sorg beskrivs som ett arbete eller en process som den drabbade behöver ta sig igenom. Detta sorgearbete är energikrävande, både psykiskt och fysiskt, och tar tid. I vissa fall kan sorgeprocessen ge upphov till ett konstant stresstillstånd som inte lämnar utrymme för återhämtning. I sådana fall är arbetsförmågan så gott som alltid nedsatt. Parallellt med sörjandet pågår hos de flesta ett nyorienteringsarbete där den drabbade försöker reparera tillvaron så att den kan bli så hel som möjligt igen. 
Ett bra omhändertagande i sorgens inledningsfas underlättar återhämtning och sparar sjukvårdsresurser på lång sikt. Hos sårbara individer kan den psykiska stress som uppstår i samband med sorgen medföra ökad risk för både psykisk och fysisk sjuklighet och till och med förtida död. Därför är det viktigt att sörjande får ett gott omhändertagande och att sårbara individer följs upp. 
Nedanstående information gäller framför allt sorg som uppstår efter dödsfall.

Sekundära förluster
Förlusten som utlöst en sorg för ofta med sig sekundära förluster såsom försämrad ekonomi, förändrade familjeroller, boende eller framtidsplaner. De sekundära förlusterna kan ge upphov till nya sorgereaktioner. Tag därför hänsyn till den drabbades helhetssituation - det kan leda till undvikande av onödigt lidande och underlätta återhämtningen.  
  

SYMTOM

Symtomen vid sorg är skiftande och skiljer sig åt mellan olika individer. 

Psykologiska symtom se sidan
 

Fysiska förändringar  se sidan

Beteende  se sidan

Tankar  se sidan

Många av symtomen kan finnas kvar under lång tid efter förlusten, t ex de kognitiva svårigheterna. Ett sätt att underlätta återhämtning är att ge den drabbade stöd i att upprätthålla vardagsrutiner, god kosthållning och sömnhygien i så stor utsträckning som möjligt. 
 

OLIKA SORGETYPER

Depression och sorg se mer på sidan

Komplicerad sorg (förlängd sorg) se mer på sidan

Riskfaktorer för att hamna i komplicerad sorg är:  

• ett barns död
• plötslig död
• dåligt stöd i sorgen

se mer på sidan.

Vid plötslig död eller särskilt traumatiska förluster kan efterlevande utveckla symtom på posttraumatisk stress.

Sorg vid plötslig död
Sorgereaktionen vid plötsliga dödsfall blir ofta kraftigare än vid förväntade dödsfall. Närstående kan ha svårt att acceptera dödsfallet och söker efter en förklaring. Skuld, ilska och självanklagelser kan vara starka. Ofta finns en beredskap i samhället/sjukvården att hantera större katastrofer som sker plötsligt och som drabbar många. För den enskilde anhörige är det dock förstås lika viktigt att få katastrofhjälp när en enstaka person avlidit.  

Sorg vid barns död
När ett barn dör hamnar föräldrarna och resten av familjen normalt i en djup kris. Eftersom den naturliga ordningen är att föräldrar dör före barnet och förälderns uppgift är att skydda sitt barn tillkommer ofta en existentiell kris förutom sorg över själva förlusten. Om barnet dessutom dött plötsligt blir det än mer traumatiskt. Föräldrar och syskon som förlorat ett barn/syskon bör alltid erbjudas professionellt stöd. Detta gäller även om barnet dör i vuxen ålder. 

Det står ännu mer och här kan man gå in för att fortsätta läsa

http://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=5069